Två helt olika sätt att tänka värme
Jag har stått i alldeles för många pannrum med alldeles för många husägare som kliat sig i huvudet. Frågan är nästan alltid densamma: vad blir billigast i längden? Pelletspanna eller luftvärmepump?
Svaret är irriterande nog att det beror på. Men inte på det luddiga sättet som säljare gärna använder när de vill slippa svara. Det beror på saker du faktiskt kan räkna på, nämligen var du bor, hur stort huset är, vad du betalar för elen och hur mycket du orkar bära säckar.
Låt oss börja med grunderna. En pelletspanna eldar upp små pressade träcylindrar och värmer vatten som sedan går ut i elementen eller golvvärmen. Det är förbränning, rent och skärt. Det doftar svagt av sågverk i pannrummet, och det tickar och brummar när skruven matar in nya pellets. En luftvärmepump gör något helt annat. Den tar värme ur utomhusluften, även när det känns iskallt, och flyttar in den i huset med hjälp av el. Du köper alltså inte värmen. Du köper el för att flytta värme.
Och just där ligger hela skillnaden i driftskostnad.
Så räknar du på pelletspannan
Pellets är förvånansvärt enkelt att räkna på. Ett kilo innehåller ungefär 4,8 kWh energi. En modern pelletspanna har en verkningsgrad runt 85–90 procent, så du får ut kanske 4,2 kWh nyttig värme per kilo.
Säg att du köper bulkpellets för runt 3,50 kronor kilot. Då landar värmen på ungefär 80–85 öre per kWh. Köper du i säck blir det dyrare, ibland en bra bit över krona per kWh. Det låter kanske inte sensationellt billigt. Men vänta.
Det fina med pellets är stabiliteten. Priset rör sig visserligen, och vintern 2022 fick många en obehaglig överraskning. Men pellets har historiskt inte svängt lika vilt som elen gör timme för timme. En pelletspanna bryr sig heller inte ett dugg om det är plus fem eller minus tjugofem ute. Den levererar samma verkningsgrad oavsett. Kilo in, värme ut.
Ett vanligt villa i Mellansverige med ett värmebehov på 20 000 kWh per år behöver grovt räknat fyra till fem ton pellets. Med bulkpriset ovan hamnar du någonstans kring 16 000–18 000 kronor om året. Det är en siffra du kan planera efter, och den planeringen är faktiskt värd något.
Luftvärmepumpen och kylans baksida
Här blir det lite mer intressant. Och lite mer lurigt.
En luftvärmepump mäts i något som kallas COP, alltså hur många kWh värme du får ut för varje kWh el du stoppar in. En bra pump kan ha ett COP på 4 eller till och med 5 när det är några plusgrader ute. Betalar du totalt 1,80 kronor per kWh för elen, inklusive nät och skatt, kostar värmen då bara 40–45 öre per kWh. Det slår pellets med marginal.
Men vet du vad? Den siffran gäller en mild oktoberdag. Inte en januarimorgon i Sollefteå när det knastrar i snön och bilen vägrar starta.
När det blir riktigt kallt sjunker COP-värdet. Vid minus femton kanske du är nere på 2, ibland ännu lägre. Samtidigt är det precis då huset behöver mest värme och precis då elpriset ofta är som högst. Det är en ganska elak kombination. Den värme som kostade 45 öre i oktober kan plötsligt kosta en krona eller mer. Och har du en luft-luftvärmepump räcker den sällan till för hela huset när det verkligen biter, så då går elementen eller elpatronen igång och tar över. Rakt elvärme. Det är där plånboken börjar gråta.
Faktum är att geografin spelar enorm roll här. I Skåne, där vintrarna mest är gråa och blöta, kan en luftvärmepump prestera riktigt bra året runt. Längre norrut blir bilden en annan. Den som har tillgång till billig pellets från lokala leverantörer kan ofta hålla nere driftskostnaden med en pelletspanna med ackumulatortank, medan en luftvärmepump blir mindre effektiv och dyrare att driva när utetemperaturen sjunker kraftigt.
Kostnaderna som ingen pratar om
Driftskostnad handlar inte bara om bränsle och el. Det är där många räknar fel.
En pelletspanna kräver tillsyn. Du ska tömma askan, kanske en gång i veckan på vintern, beroende på modell. Sotning tillkommer, och den kostar ofta mellan 1 000 och 2 500 kronor om året beroende på kommun. Sen har vi tiden. Att ta emot en bulkleverans, hålla förrådet torrt, och ibland pilla loss en pellets som fastnat i skruven en söndagskväll. Det är inget jättejobb. Men det är ett jobb.
Luftvärmepumpen är lat i jämförelse. Du rengör filtret några gånger per år, kanske spolar av utedelen om den blivit dammig, och sen är det i princip klart. Ingen aska, ingen sotare, inga säckar. Men livslängden är kortare. Räkna med 12–15 år, ibland lite mer. En välskött pelletspanna kan hålla betydligt längre än så, och brännaren kan ofta bytas separat.
Och så investeringen. En luft-luftvärmepump installerad kan kosta 25 000–40 000 kronor. En luft-vattenvärmepump som klarar hela huset hamnar ofta på 100 000 kronor eller mer. En komplett pelletslösning med panna, brännare och förråd ligger i ett liknande spann som luft-vatten, men har du redan ett vattenburet system och kanske en gammal vedpanna kan det bli billigare än du tror att konvertera.
Det här är saker som inte syns på månadsräkningen. Men de syns på kalkylen över femton år.
Ett konkret räkneexempel
Ta Anna och Peter. De bor i en 1970-talsvilla utanför Östersund, 150 kvadrat, med ett värmebehov på runt 25 000 kWh om året inklusive varmvatten.
Med en pelletspanna och bulkpellets för 3,50 kronor kilot hamnar de på ungefär 21 000 kronor om året i bränsle. Lägg till sotning och lite el till brännare och pump, så landar de kring 23 000 kronor.
Med en luft-vattenvärmepump och ett årsgenomsnittligt COP på kanske 2,5 i deras klimat behöver de runt 10 000 kWh el. Vid 1,80 kronor blir det 18 000 kronor. Billigare alltså. Men bara om elpriset håller sig där. Hamnar vintermånaderna på 3 kronor per kWh, som det gjorde för många i norra Sverige för inte så länge sedan, rusar kostnaden snabbt förbi pelletsen. Och det är i januari och februari som de flesta kilowattimmarna går åt.
Nu flyttar vi samma hus till Malmö. Värmebehovet sjunker, COP-värdet stiger mot 3,5 och elpriset är ofta lägre i elområde 4 än man tror under vissa perioder, högre under andra. Där vinner värmepumpen ganska tydligt på ren driftskostnad. Ser du mönstret?
Vem vinner i ditt hus?
Jag ska vara ärlig. Det finns ingen vinnare för alla.
Bor du norrut, har stort värmebehov, redan har vattenburen värme och en pelletsleverantör inom rimligt avstånd? Då är en pelletspanna väldigt svår att slå. Du slipper oron för timpriser när termometern rasar, och du vet ungefär vad vintern kommer att kosta redan i september.
Bor du söderut, i ett välisolerat hus med mildare vintrar, och vill ha så lite krångel som möjligt? Då är luftvärmepumpen ofta det smartare valet. Den är tyst, enkel och gör sitt jobb utan att du behöver tänka på den.
Och så finns mellanvägen. Många kombinerar. En luft-luftvärmepump som sköter värmen under höst och vår, när den är som mest effektiv, och en pelletspanna som tar över när kylan kommer på riktigt. Det låter kanske som att köpa två bilar. Men för vissa hushåll är det precis den kombinationen som ger lägst total kostnad.
Mitt bästa råd? Ta fram förra årets elräkning. Kolla vad pellets kostar hos närmaste leverantör. Räkna på dina egna siffror, inte på de glättiga exemplen i broschyrerna. Det tar en kväll. Och den kvällen kan vara värd tiotusentals kronor.
