• KONFERENSER

    FORUMS KONFERENS 5-6 maj 2015

    Forum Vårdbyggnad arrangerar två konferenser per år; en på våren och en på hösten. Den 5-6 maj arrangerar vi en tvådagars konferens. Man kan välja att gå båda dagarna eller att gå bara en dag.

     

    Referat - Dag 1 den 5 maj - Kommuner och Landsting i samverkan

    Vice ordförande Anna-Carin Dahlberg öppnade vårkonferensens första dag på Hotell Rubinen i Göteborg och hälsade välkommen. Hon inledde med en egen reflektion om gränslandet som finns mellan kommunal- och landstingsverksamhet.

     

    Föreningens konsulent Morgan Andersson berättade om dagens viktiga hålltider och Helena Renström, dagens moderator presenterade första talaren.

     

    Marie Villman, lokal- och boendestrateg på Örebro kommun, berättade om ett mycket intressant och lyckat integrerat boende i Örebro, med namnet Ängen. Projektet är ett samverkansprojekt mellan Örebro kommun och Örebro läns landsting. I projektets startskede tillsattes en politisk styrgrupp som formulerade en kraftfull avsiktsförklaring som sedan nyttjades som ram för projektet. Målet var att samverka och åstadkomma ett "hälsans hus".

    Projektet inleddes 2007 med en gemensam planering med både kommunen och landstinget. Inflyttning skedde i april 2011.

    Ängen är en kombinationsbyggnad med bland annat en vårdcentral, familjemottagning, gruppbostad, hemvård, dagrehab, minnesmottagning, seniorbostäder, vård och omsorgsboende och trygghetesboenden. Ängen är kvartersstor, 6 våningar hög och drygt 12 000 m2 stor byggnad som har 105 lägenheter, ca 120 hyresgäster och 250 anställda.

    Vård- och omsorgslägenheterna är förberedda för ett ökat vårdbehov med t.ex. förmonterade primärskenor till en taklyft. Även trädgården är anpassade för alla boendeformer.

    I Ängen finns även en forsknings- och innovationslägenhet som i dag är mycket högt nyttjad av kommun, landsting och forskare från Örebro Universitet. Här finns en länk till en informationssida >>

    Marie beskrev detta hälsans hus som mycket lyckat och att man "vill ha mer" från politiker och boende i Örebro.

     

    Anders Major från Hemsö fastighets AB tog sedan över talarstolen och berättade om företagets affärsmodell att köpa, bygga, förvalta och hyra ut samhällsfastigheter till statliga, landstings-, kommunala och privata aktörer. Ett viktigt område är lokaler för stockholmsregionens satsning "Life science" i Huddinge, ett nytt begrepp i gränslandet mellan offentliga och privata aktörer, med verksamhet inom hälsa, medicin och medicinteknik. Hyresgäster blir bl..a. KTH, Röda Korset och Karolinska institutet. Totalt ca 45000 m2

    Hemsö har fått en komunal markanvisninsg i Järfälla där man undersöker möjlighetena att bygga ett nytt sjukhus.

     

    Svante Lifergren, läkare och kvalitetschef för Skaraborgs sjukhus. Han leder även Centre for healthcare improvement på Chalmers. En huvudinriktning är att man skall "research with insted of on", det vill säga forska med inte om (t.ex. patienter).

    Sjukvården i Sverige är bra och effektiv. Vi finns bland de 10 bästa länderna i världen. Ändå finns problem med en åldrande befolkning och därmed ökat vårdbehov. Beräkningar visar en dubblering av antalet cancerfall till år 2030.

    Det finns ingen möjlighet att fortsätta bedriva vård som idag, samhällets resurser räcker inte till. Systemen måste effektiviseras. Det går. Svante använde en stor privat vårdkoncern i USA som jämförelse. Den är dubbelt så effektiv som konkurrenterna. Det går om man gör rätt.

    Utgångspunkt för förbättringsarbetet är

    • Hur skapar vi värde för patient och närstående
    • Olika patienter har olika behov
    • Samma patient har olika behov under livstiden

    Olika värdelogiska kedjor för olika patienter och diagnoser.

    • Ett linjärt patientflöde är relevant och lämpligt för entydiga diagnoser som t.ex. höftledsproteser
    • Vård enligt "Patientcentermodellen" är lämpligt för t.ex. cancerdiagnos där patientens behov av att snabbt kunna möte olika delar av vårdkedjan finns.
    • Vid multidiagnoser är vårdnätverk effektivt för att säkra att patienten får relevant vård som kan optimeras med t.ex. mobila vårdteam och kontaktsjuksjöterska.

    Mycket positiva effekter av vårdnätverk har uppnåtts för äldre patienter med multidiagnos, där akutbesöken har minskat med 80%, mottagningsbesöken minskade med 89% och antalet vårddagar har minskat med 92%

     

    Anders Ekholm från Institutet för framtidsforskning. Vad driver utvecklingen i samhället? I huvudsak 3 faktorer: demografi - värderingar - teknik. Dessa faktorer har olika föränderbarhet.

    Demografin har varit stabil i Sverige i etthundra år, varje kvinna föder i genomsnitt 2 barn. Man kan tala om demografisk försörjningskvot, - hur många personer måste en arbetande svensk försörja, förutom sig slälv. Från drygt 0,7 personer i år till drygt 0,85 år 2030. En försämring med 20%.

    Till 2050 väntas kostnaderna för:

    • Äldreomsorg öka med 70%
    • Hälso-och sjukvård öka med 30%
    • med ökad ambition/teknologinivå 80%

    Det finns vägval - Nya finansieringsmodeller, besparingar eller effektiviseringar.

    De framtida utmaningarna kan mötas:

    • Med en produktivitetsökning på 0,6 –0,7 procent per år inom vård-och omsorg kan det ökade behovet mötas utan att öka sektorns andel av BNP

    Det är möjligt att kombinera åtgärder för att möta de ökande behoven:

    • Bättre hälsa och funktionsförmåga minskar behovet av vård och omsorg
    • Tillgänglighet och hjälpmedel
    • Fler arbetade timmar bidrar till tillväxten
    • En effektivare vård och omsorg kan innebära bättre resultat och/eller minskade kostnader
    • Nytänkande, utveckling och forskning
    • Organisationsinnovationer och kapitalintensitet

    Microsimuleringar för att se förändringar i samhällsutvecklingen. En microsimulering baseras på en databas omfattande kanske trehundratusen fiktiva innevånare. De förses med egenskaper så lika den verkliga befolkningen i Sverige som möjligt till exempel födslo- och dödstal, livslängd, utbildning, förvärvsarbete, sjukdomar. När sedan simuleringsmodellen uppför sig lika som den verkliga utvecklingen i samhället kan man börja simulera. Det betyder att kända egenskaper ändras för att få svar på - vad händer då? Anders exemplifierade med frågor som:

    • Vad händer med vårdkostnaden i Sverige om ett vaccin finns som gör att cancer inte längre finns? - Den sjunker med omkring 2%. -Hur kommer det sig? - Jo om cancer inte längre finns så kommer människor att leva längre och därmed riskera att drabbas av andra sjukdomar.
    • Vad händer om alla slutar röka? - Cancerfallen kommer att öka. - Hur kommer det sig? Den vanligaste dödsorsaken av rökning är hjärt/kärlsjukdomar. Om den försvinner kommer antalet cancerfall att öka. Återigen på grund av längre livslängd.

    Värderingar. Svenskar är världens mest individualistiska befolkning. Värderingar befästs i trettioårsåldern och förblir sedan i huvudsak stabila under resten av livet. -Vill man veta något om framtida värderingar, fråga en ungdom. Värderingar kommer troligen att förskjutas ytterligare mot individens autonomi - vi kan och vi vill (själva påverka och styra vår hälsa). Vi vill ha hjälpmedel, men inte alla och inte alltid.

    Teknik och teknisk utveckling är inte stabil över huvud taget. Nästa tekniska språng ansas vara "Big Data" och automatiserade hjälpmedel. Till exempel självvald nattövervakning för äldre, eller duschautomater och hårtvättningsrobotar, eller GPS för dementa.

    Det kan vara så att med hjälp av de stora datamängder som kan inhämtas om patienter, sjukdomar och behandlingsmetoder kan beslutsfattande maskiner vara väsentliga inom framtidens sjukvård. De mänskliga kontakterna mellan vårdpersonal och patienter kan i högre utsträckning koncentreras mot att lugna patienten inför behandlingar och informera om diagnoser

    Anders avslutade med att konstatera att - morgondagens problem har vi haft länge.

     

    Nicoline Vackerberg. Samordnare i Esther nätverket. Höglandssjukhuset i Eksjö. Nicoline berättade om hur man arbetade patientnära under devisen - vad är bäst för Esther. Hon berättade om personen Ester som har gett metoden sitt namn.

    • Lyssna, lär och förbättra, för Esthers bästa

    Ester var gammal och en morgon vaknade hon och hade svårt att andas. Hon ringde sin dotter och frågade. Dottern visste inte riktigt, men föreslog att Esther skulle ringa sin vårdcentral. Esther ringde och förklarade att hon hade svårt att andas. Ambulans tillkallades och Esther berättade för ambulanspersonalen att hon hade svårt att andas. Transport in till sjukhuset där Ester återigen fick berätta att hon hade svårt att andas. Totalt fick Esther berätta för trettiotvå personer att hon hade svårt att andas innan behandlingen påbörjades.

    Så kan det inte vara. Inom vården måste vi samarbeta med varandra vid patientmötet . Information måste delas och kontaktvägar vara klara. För att klara kundfokus måste vi ha ett systemtänkande och vi måste involvera patienten. Det är en stor utmaning att klara kundfokus på grund av komplexiteten i patienters behov och den organisation som skall stödja. Det är lätt att överskatta sin egen förmåga, samverka. Kan du identifiera din verksamhet och konsekvenserna av denna, -samverka. Hur vet vi att våra åtgärder passar ihop med andras åtgärder- samverka.

    Några åtgärder som Esthernätverket har infört är:

    • Koordinatorsfunktion
    • Kontaktsjuksköterska
    • Individuell vårdplanering tillsammans med patienten
    • Utskrivningskvitto med diagnos, behandling, medicin och varför patienten har skrivits ut
    • Ett "Välkommen hem" paket med mat i kylskåpet och 4 timmar hemvård i anslutning till hemkomsten.

    Det finns utbildade Esther-coacher för att hålla nätverket levande och patientfokus.

     

    Helle Wijk. Docent vid Sahlgrenska Akademin. Hon berättade om ett forskningsprojekt som hon har gjort tillsammans med Gun Aremyr med titeln "Stödjande och stimulerande vårdmiljöer för hälsa och välbefinnande ". Beslut finns om att omhändertagande av dementa patienter inte får ske med hjälp av tvångs- eller begränsningsåtgärder. Nationella riktlinjer finns att miljön skall vara Trygg - Tillgänglig - Meningsfull.

    Forskning har visat att miljöns utformning kan minska utåtagerande beteende. Enkelrum, färgsättning, material, konst och intregread natur kan bidra till minskad stress. Tvångsåtgärder har minskat med mellan 21% och 44%.

    • Hur skall man då tänka för att stödja vårdkrävande dementa patienter utan begränsningsåtgärder.? -Vilka evidens finns? I utredningen finns en checklista om hur man skall planera miljöer som är stödjande, inte begränsande. Checklistan finns här>>
    • Vi måste kunna mäta effekten av goda vårdmiljöer
    • Nationella riktlinjerna säger att: En hemlik och berikad fysisk miljö kan bidra till underlättad orientering, ökad interaktion, minskad oro samt ökat välbefinnande.
    • Även om en patient är förvirrad skall hen kunna känna att "någon har ansträngt sig för att skapa en god miljö till mig"

     

    Avslutning Anna Carin Dahlberg

    Dag 2 den 6 maj - Fastighetsutvecklingsplaner – så planeras morgondagens sjukhusområden

    Ordförande Emma Kinch hälsade välkommen till den andra konferensdagen och berättade kort om egna erfarenheter av dagens tema Fastighetsutvecklingsplaner. Planeringsförutsättningar ändras fort, varför planmetodiken måste utformas som en verktygslåda för stegvis utveckling. Hon betonade vikten av ett brett samarbete - fastighetsutveckling för sjukhus är en lagsport.

    Dagens Moderatorer Sonja Ekström Boström och Christina Edlund presenterade förste talaren

     

    Hans Sandqvist. Chef för område kund fastighet, Västfastigheter. Hans inledde med en retorisk fråga, - varför skall vi arbeta med fysisk planering och gav själv några svar:

    • Lokalerna är en strategisk resurs
    • Planerna höjer kvaliteten på investeringsbeslut
    • Svarar på om sjukhusets verksamhet kan utvecklas i önskad riktning
    • Visar på var dess utvecklingsmöjligheter finns
    • Visar sjukhusets roll och utvecklingsriktning i samhället

    Nuvarande planer beskriver kapacitet och möjlig utveckling med ett 10-15 år långt perspektiv. Hans vill utveckla en visionär plan med upp till 50 års horisont för att dels visa långsiktigt mål och dels peka på viktiga steg på vägen. I Västra Götalandsregionen finns ett investeringsbehov om 2,5 miliarder årligen de närmaste åren. och det ser likadant ut i övriga Sverige.

    De planeringsinstument som nyttjas i VGR är Fastighetsutvecklingsplan (byggnadsplan), teknisk försörjningsplan, lokalförsörjning och långsiktig investeringsplan. Man har även sökt studera längre tisdperspektiv som framtidsvisionen för Skaraborgs sjukhus med 30-50 års perspektiv.

     

    Anders Melin. Arkitekt SWECO Karlstad. Anders började nöjt med att konstatera det stora antalet konferensdeltagare och sade att för femton år sedan, när konferensverksamheten startade fick man jobba hårt för att få med fler än styrelsen.

    Vilka är utmaningarna med planarbetet? Jämfört med antalet projekt är antalet planer litet. Olika huvudmän ger olika planeringsförutsättningar. Politisk inriktning är föränderlig, från ingen utveckling alls till kraftfull utveckling lite senare. Planen kan ge helt andra lösningsmöjligheter än vad som fanns som ingångsvärden när planeringen startade.

    • Välj mål: - med avgränsningar - med hållbarhet i fokus - sammanvägt i förhållande till övriga utbudet - som del i samhället
    • Välj tidshorisont: kort sikt - lång sikt
    • Välj process: Vem beslutar om planen? Politiker eller tjänstemän.

    Hur förändrar man verksamhetens intiktning. Anders redovisade svårigheterna med två exempel. 1) Ett sjukhus med goda lokalförutsättningar, men med en organisation, ovillig till förändringar. 2) Ett sjukhus med mindre goda förutsättningar men med en förändringsbenägen organisation.

     

    Jacob Hort, Josefina Hinnerson och Roger Johansson. Projektledare Sveriges kommuner och landsting, respektive White arkitekter.

    • Uppgiften är att utveckla välfärden.

    Det är nu ett generationsskifte i vårdfastigheter. Teknisk livslängd och utformning gör att befintligt bestånd måste förnyas. Totalt planerar kommuner och landsting att investera 39 miljarder kronor de närmaste åren. För att ensa planeringsmetodik och terminologi i Sverige har SKL drivit ett utredningsprojekt som nu har resulterat i en handbok. De redogjorde för SKL nya skrift "Fastighetsutvecklingsplanen - planering för morgondagens sjukhusområden. (Länk till skriften>>)

    Josefina Hinnerson och Roger Johansson berättade om arbetet med utredningen. De konstaterade att fastighetsutvecklingsplanen är landstingens viktigaste strategiska verktyg

    I handboken finns en generell processbild som förutom de tidigare ofta använda begreppen fastighetsutveckling och verksamhetsutveckling nu också innehåller samhällsutveckling.

    Planeringsmodeller förändras. De illustrerade med en pendel som har svängt från den normativa modeller som SPRI nyttade till de helt dynamiska modeller som efterträdde dessa. Nuläget är kanske mitt mellan dessa ytterpunkter och kan beskrivas som integrerad planering, med både normativa och dynamiska komponenter baserade på evidens.

    Globala megatrender: klimat, globalisering, urbanisering, teknologi, åldrande, hälsa

    Effekter av t.ex. klimat: användningen av fossila bränslen måste minska och generellt måste uttag av ändliga resurser minska. Detta ger konsekvenser för den fysiska planeringen som t.ex. att säkra mot översvämningar och att öka nyttjandet för att minska lokalbehov. Förändringsbehoven blir allt mer komplexa. Det möts med samverkan över sektorer och kompetenser.

     

    Årsmötesförhandlingar. Emma Kinch öppnade årsmötesförhandlingarna och valdes också till mötesordförande. För beslut, se protokoll>>.

    Valberedningen genom Anders Melin föredrog förslag till nya styrelsemedlemmar:

     

    Till nya styrelsemedlemmar valdes Conny Axelsson från Region Kronoberg, Marie Larsson från Region Örebro, och Niclas Malmeling från Västfastigheter. Marie valdes till posten vice orförande

    Ann Kronander, Ann-Marie Revellé, Helena Renström, Helle Wijk, Sonja Ekström-Boström och Åsa Lekvall omvaldes för ytterligare två år i forums styrelse. Ledamöter valda 2014, med ett år kvar av vald tid är: Christina Edlund, Helena Fernberg-Carlsson och Stefan Anskär

    Nya styrelsen På bilden saknas Åsa Lekvall, Helle Wijk och Nicklas Malmeling.

    Ordföranden avtackade Jan Sjöberg, Anna-Carin Dahlberg och Hans Sandqvist som avböjt omval, med blommor för ett långt och aktivt styrelsearbete.

     

     

    Helena Fernberg Karlsson. SWECO Luleå. Berättade om arbetet med förnyelse av Sveriges modernaste sjukhus, Sunderby sjukhus, byggt för 15 år sedan.

    Första ombyggnaden skedde redan 2009 och nu är det dags för ytterligare förändringar. Anledningen är dels att sjukhuset från början var underdimensionerat på grund av en 20% besparing sent i projektet som direkt kan översättas i 20% mindre lokalarea dels på grund av förändrade metoder i vårdverksamheten, främst ett omfattande dokumentationsarbete men också att läkarutbildning lokaliserades till sjukhuset och minskad andel slutenvård och ökad andel öppenvård.

    Vilket är det framtida behovet?. Helena betonade att även om vi bygger helt nytt så finns och kommer det hela tiden att finnas behov av förändringsåtgärder.

     

    Ingela Andersson Lyberg. Region Skåne, området strategisk fastighetsutveckling. Ett omfattande planeringsarbete pågår inom regionen. Stora projekt är redan beslutade i Malmö, Lund och Helsingborg. Ingela betonade svårigheterna belysa helheten inom regionen och se konsekvenser av nya projekt. Vilka verksamheter kan samverka, vilka överlappar varandra. vilka saknas. Det finns möjligheter att rationalisera. - Var finns resurserna och hur löser vi behoven?

    Planera på zon-nivå med lokalisering av verksamheter, logistik och trafikflöden som grund. Viktigt att också identifiera bevarandeområden.

    Ingela berättade om de förväntade effekterna av planeringen:

    • att styra mot långsiktigt hållbara lösningar
    • att skapa en helhetssyn över sjukhusets totala verksamhet
    • att säkerställa kvalitet i investeringsbeslut.

    Josefina Hinnerson och Svan-Rune Andersson. White respektive Västfastigheter. De visade förstudien till "Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde".

    - Hur arbetar vi med hållbarhetsfrågor? Det finns ett politiskt beslut att ha hållbarhetsfrågor i fokus.

    - Vad innebär det om vi verkligen tar sikte på hållbarhetsfrågor?

    Det finns en stor mängd kunskap om en hållbar framtidsutveckling, allt från Al Gores bok, En obekväm sanning, Ett samhälle för alla från Västra götalandsregionen och Vision för Sverige 2025 från Boverket.

    För att nå en hållbar utveckling måste hänsyn tas till globala megatrender som:

    • ett ändrat klimat
    • en globaliserad värld
    • en urbaniserad värld
    • en digitaliserad värld
    • en åldrande värld

    Utredarna definierade "social hållbarhet som att:

    • alla människors mänsliga rättigheter respekteras, skyddas, uppfylls och främjas
    • de samhällsprocesser som behövs för att utveckla/uppehålla detta tillstånd fungerar utifrån central rättighetsprinciper som icke-diskriminering, jämlikhet, transparens och delaktighet.

    Vidare diskuterades ekologisk-- och ekonomisk hållbarhet samt frågan om vad som är en hälsobefrämjande hälso- och sjukvård.

    I förstudien arbetade man med ett femtiotal olika aspekter av hållbarhet, vart och ett representerat av ett pictogram, som sedan följdes upp för varje planerad åtgärd och hur olika hållbarhetsaspekter påverkades. Till exempel konstaterades att dammar för lokalt omhändertagande av regnvatten inte bara var till fördel för miljön, utan även för både patienter och personal. Länk till mer information>>

    Som avslutning konstaterades att - Östra sjukhuset är inte hållbart i dag, men att konkreta förslag finns.

     

    Avslutning - Emma Kinch