KONFERENS HÖSTEN 2014

Välkommen till höstkonferensen på Hotell Hilton Slussen i Stockholm! Temat är Medicinsk teknik i vårdmiljöer och vårdens administrativa lokaler och mötesplatser. Sista anmälningsdag är den 28 oktober! Du anmäler Dig med hjälp av länken "Anmälan" nedan.

Konferensavgifterna är oförändrade från föregående år. Det betyder 5000kr + moms för medlemmar och 7500kr + moms för icke medlemmar. I den avgiften ingår gemensam middag. Kom ihåg att markera på anmälan om ni önskar specialkost.

Forum har reserverat ett begränsat antal hotellrum som Du själv bokar - Du hittar mer information under länken "Hotellbokning" nedan.

Väl mött i Stockholm!

Anmälningsblankett finns  här>> och slutligt program för konferensen finns  här>>

 

Referat - Dag 1

Vimmel 1 Emma Kinch

Ordförande Emma Kinch öppnade höstkonferensen på Hotell Hilton Slussen och hälsade välkommen. Glädjande var att över 220 deltagare hade mött upp för två fullmatade konferensdagar.  Det är en styrka att så många prioriterade den personliga och professionella utvecklingen som konferensen erbjuder. För närvarande påbörjas och genomförs ett antal stora projekt nu.

Kort om verksamheten under 2014. Hemsidan är under utveckling för ökad användbarhet.

Forum genomför tillsammans med CVA kurserna Vårdens lokaler 2.0 efter nyår.

Morgan Andersson

Ny konsulent, Morgan Andersson, är engagerad.  Han har en bakgrund i forskningen och i den kommunala verksamheten. Han har arbetat som industridoktorand vid Chalmers Arkitektur med inriktning mot boende- och vårdmiljöer för äldre. Han doktorerade 2013. Sedan 1994 har Morgan arbetat som arkitekt inom Göteborgs Stad. Sedan 2014 arbetar Morgan som gästforskare inom Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA), parallellt med uppdraget som utvecklingsledare för FoU med inriktning mot fastighetsfrågor. Morgan har även arbetat med att studera nybyggnadsprojekt inom rättspsykiatrisk vård i Sverige

För dagens konferens kommer docent Helle Wijk att vara moderator.

Lars-Ola Bligård

Dagens första talare är Lars-Ola Bligård från Chalmers, avdelningen för Design & Human factors, Produkt- och produktionsutveckling.  Han leder ett forskningsteam med 24 forskare och utbildar på kandidat och mastersnivå.

Målsättningen är att bidra till design och produktutveckling med människan i centrum. Han har arbetat med medicinteknisk utrustning och speciellt relationen människa-maskin med målet att skapa ”vänliga” och säkra system. 

Det finns fyra profilområden;

  • Adaption och användning,
  • Human- machine systems (incl HMI)/Performance och säkerhet,
  • Sustainability, design för hållbara beteenden
  • User expirience.

Lars-Olas forskningsområde är ERGONOMICS. Han ser ergonomi som hur man omsätter kunskap om användare till teknikutveckling. I den meningen är ergonomi en tvärvetenskap omfattande belastningsergonomi, kognitiv ergonomi, fysisk arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö.

Viktigt är förståelsen för hur människans informationsprocess fungerar och hur ergonomi kan stödja eller försvåra beslutsprocessen, från stimuli utifrån, till beslut och respons. Jämför med trafikljus som är utformade för att ge tydliga signaler även om användaren har ett begränsat färgseende, rött är alltid högst upp och grönt längst ner.

Han belyste också skillnaden mellan användbarhet och nytta, men också möjligheten att skapa nytta om det finns en god användbarhet. Man måste känna användare och miljön där användningen sker, förstahandsinformation och dokumentation. Bra är att börja designa användningen innan produkten designas. Sammanfattning av att utforma teknik för människan:

  • Allt är kontextberoende
  • Använd alla sinnen
  • Du vet aldrig bäst själv.

Nästa talare var Roger Helmersson, Arne Hansson och Lennart Ring som talade om anskaffning och installation av medicinteknisk utrustning på Sahlgrenskas nya BoIC.

Lennart Ring

Lennart Ring började tala om planering av teknikintensiva rum. Vikten av en god planeringsfilosofi exemplifierades med Tunneln genom Hallandsåsen. ”ju längre man borrar, desto svårare att byta riktning”. Under planeringsfasen i ett så komplext projekt fattas ett fåtal mycket betydelsefulla beslut tidigt i processen och en mängd mindre betydelsefulla beslut sent i processen

Roger Hellmersson

Roger Helmersson visade exempel på ett modernt teknikintensivt rum ”hybridsalen” med utrustning för både bilddiagnostik och operation. Den kan innehålla 100 medicinska apparater från 50 olika leverantörer och ger en extremt komplex miljö med stora utmaningar för både arbetsmiljö och apparatinstallation. Utvecklingen har gått från traditionella operationssalar om 40m2 till hybridsalar på 100m2 för att rymma all denna utrustning.

Han visade förutsättningarna och motiven till att skapa effektiva hybridsalar med tillgång till bild- diagnostik under intervention. Nya möjligheter finns att optimera kirurgi, effektivisera trauma- behandling, minska antalet ingrepp och optimerad anestesi.

I Sahlgrenskas nya Bild och interventionscentrum samlas en mängd funktioner i 80 teknikintensiva rum, med ambitionen att skapa en modern integrerad behandlingsfunktion. Att planera och genomföra kravställning upphandling och installation av all denna medicintekniska utrustning har det skapats 12 olika anskaffningsgrupper med tekniksakkunniga projektledare och verksamhets- företrädare. Totalt upphandlas medicinteknisk utrustning för 800 miljoner kronor.

Arne Hansson

Arne Hansson, installationssamordnare tog vid och betonade utmaningen i att ”Installera en stor mängd avancerad medicinteknisk utrustning, från väldigt många leverantörer på en begränsad yta under kort tid.” För att lyckas krävs att "påbörja i god tid med kända faktorer, justera och lägg till information efterhand"

”Skapa tidigt redan inför projekteringen en gränsdragning med en tydlig ansvarsfördelning för de medicintekniska produkterna och de gränssnitt som blir aktuella.” Säkerställ tider för Leverans/montage av utrustningar och produkter  Synkronisera med entreprenörens tidplan så snart detta är möjligt.

 Nyckeln till framgång är en levande installationsplan.

Anders Melin

Anders Melin presenterade projektet ”Nya operationsmiljöer i Karlstad” på Centralsjukhuset i Karlstad. Projektet omfattar en ny entré och en ny behandlings- byggnad. Också i Karlstad planeras ”hybridsalar”. Dessa planerades med prefabricerade lättväggar med mycket inbyggd medicinteknisk utrustning. På leverantören av prefab. väggarna lades mycket av ansvaret för installationssamordningen. Stor vikt lades på energi- och miljö- optimering av byggnad och utrustning. Målet är ”LEED healtcare GOLD”.

En speciell projektförutsättning var att platsens läge är hotat av översvämningar vilket medförde att lägsta våningsplanet inrättades som parkeringshus.

Intressant var att projekteringen utfördes enligt metoden ”visuell projektering” med en beslutslogg om ca 600 beslut.

Peter Åberg

Peter Åberg presenterade projektet ”Nytt operationshus” vid Gävle Sjukhus.

Projektmål: God arbetsmiljö med dagsljus, utblickar och låg bullernivå samt välfungerande flöden

De nya operationssalarna är 60m2 och har ett uppdukningsrum intill. Kraven på rummen har varit: dagsljus med mörkläggnings- möjlighet, takhöjd 3100, reglerbar belysning med olika scener och TAF-ventilation (Temperature Controlled Airflow)

En god arbetsmiljö med: utblickar; kontakt med dagsljuset och omgivningen, svängrum. Det skall vidare vara servicevänligt och lättstädat. Viktigt har också varit goda förrådsutrymmen för medicinteknisk apparatur.

Peter betonade vikten av kontinuerlig verksamhetsrepresentation genom hela projektet och att 3D skisser underlättade kommunikationen.

Hans-Olof Wållgren

Hans-Olof Wållgren och Kenneth Bundy presenterade Nya Karolinska Sjukhuset. Det omfattar: 330 000 m2 BTA med 12 000 rum, varav 6 500 kliniska rum och 1 500 andra rum med medicinteknisk utrustning.

Projektet genomförs som OPS-lösning (offentlig-privat samverkan) där Stockholms läns landsting köper tjänsten ”Tillgängligt sjukhus”, inte en sjukhusbyggnad av projektbolaget Swedish Hospital Partners. Projektbolaget tar ett helhetsansvar för de områden som inkluderas i OPS-lösningen, dvs projektering och byggande, drift och underhåll samt finansiering. SLL ansvarar i egen regi för att upphandla och installera nödvändig MT och IKT utrustning samt lös inredning.

Kenneth Bundy

Den medicintekniska utrustningen är omfattande med totalt 300 000 komponenter ingående i totalt 4 900 medicintekniska enheter

Viktigt var att typrum och tillhörande utrustningslistor beslutades tidigt och att dessa sedan användes för att planera in ”tidsfönster” för montage och driftsättning

Ett strategiskt val var att utnyttja leverantörernas expertis och resurser så långt det går

– Maximera nyttan av upphandlingsvolymerna genom att också söka etablera partnerskap inkluderande bl.a. innovation och forskning

Walter satter

Sist på dagen gav Werner Satter från Holland en inblick i Philips pågående utveckling av medicin- teknisk utrustning och på den grundforskning som bedrevs i syfte att förbättra patientupplevelsen av ett sjukhusbesök – people centric. Vad som är viktigt att förbättra är: kvaliteten i vårdgivandet, det ger en bättre klinisk upplevelse och bättre upplevelse av verksamhetens effektivitet.

I upplevelsen av en patient- centrerad vård är att den också skall vara psykologiskt stödjande för patienten. Det går att komplettera en teknisk flödesbeskrivning av sjukvården med ett patientupplevelse flöde där platser för lugns eller oro kartläggs.

Dagen avslutades med en god gemensam middag på hotellet.

Referat - Dag 2

Sepideh Olausson

Sepideh Olausson började dagen med att presentera sin forskning med inriktning på Intensiv- vårdrummets betydelse för vårdande och välbefinnande.

Först beskrev Sepideh vad intensivvård kännetecknades av. Det är en Högspecialiserad vårdform för vård och behandling av kritiskt sjuka patienter som har kontinuerligt behov av övervakning. Den ska hjälpa patienten tillbaka till ett meningsfullt liv och i möjligaste mån göra dem delaktiga i sin vård.

Intensivvårdsavdelningar är tekniktäta miljöer som är komplexa i sin utformning då denna vårdform ställer höga krav på rummets utformning. Det är en komplex miljö som för forskare ger olika forskningsfenomen, olika sätt att studera rummet.

Det finns forskning inom näraliggande områden, men ingen forskning som ger svar på vilken betydelse rummet som helhet har för vårdandet och välbefinnandet. Närstående till patienter har intervjuats om sina upplevelser av intensivvårdsavdelningen och de har fått komma med förbättringsförslag som t.ex. en stol för den närstående eller en tavla att fästa blicken på.

Hennes slutsatser av forskningsarbetet är att:

  • Det verkar vara oklart vem som ansvarar för IVA-rummet och miljön när rummet är väl byggt.
  • Miljön behöver uppmärksammas på organisations och ledarskapsnivå.
  • Många självklara och små detaljer kan förbättra miljön på IVA.
  • Ett stort behov av enkelrum.

Alla interventioner i den fysiska miljön borde även inkludera pedagogiska och eller vårdvetenskapliga interventioner.

I samband med förbättringsarbeten måste samtliga perspektiv tas in i beaktande. Genomgående framkommer att de olika perspektiven hamnar i konflikt med varandra. Det som gynnar patienters och närståendes välbefinnande kan försvåra personalens arbete.

Maria Berezecka

Sedan relaterade Maria Berezecka vid CVA för sin forskning om störningar och arbetsmiljöproblem vid operationsverksamhet. Hon redovisade omfattande statistik om problemens utbredning:

  • 14% av personalen har skadats eller blivit sjuka av sitt arbete. Exempel är tunga lyft och klämskador
  • 76% anger ett problem i att olika operationssalar (på samma avdelning / på samma sjukhus) inte är identiskt utformade. Utrustning och anslutningar är inte likformigt placerade och utgör därmed en risk för misstag.
  • 53% redovisar irritation eller stress på grund av brister i den fysiska utformningen.
  • 42% anger att de ofta lägger tid på att ”fixa” problem
  • 30% har ofta problem att höra vad andra personer i operationsteamet säger.
  • 70% är ofta besvärade av sladdar på golvet i operationssalen
  • 24% är ofta störda av att obehöriga personer kommer in i operationssalen.
  • 31% försöker skydda patienten från störningar
  • 100% av personalen vill ha fönster i operationssalen.

Tidigare har operationssalar enbart varit personalens arbetsplats då patienten sövts innan han kommer till operationssalen. Numera sker allt fler ingrepp under lokalbedövning och då blir miljön också viktig för patienten. 

Peter Fröst

Professor Peter Fröst redogjorde för aktuell verksamhet vid CVA på Chalmers. Verksamheten är växande med en ny adjungerad professor Christine Hammarling, en ny projektledare Josefina Hinnersson, ny gästforskare Morgan Andersson, ny koordinator Sophy Sapan Longe Olsson och nya doktorander Saga Karlsson och Elke Miedema.

CVA har deltagit i ARCH 14, International conference on health care architecture i Helsingfors. Flera uppsatser har publicerats under året.

Samverkan mellan CVA och PTS-gruppen fortsätter i ”Evidens-baserade konceptprogram för vårdbyggnader” med ”Administrativ arbetsplatser i vården under 2014.  Rapporten presenteras på Medicinska riksstämman i december.

Pågående forskningsprojekt är ”PTS planerings- och byggprocess, sammanställning av svenska erfarenheter av enpatientrum, Läkande arkitektur, energieffektivitet och andra miljöaspekter.  CVA. Ett kommande utvecklingsprojekt är. PTS – framtidens öppenvård, lokaler för mottagningar och primärvård.

Under året har ett flertal temadagar genomförts om bl.a. teknikintensiva vårdmiljöer, barn och ungas perspektiv inom vårdens byggnader. Arkitekttävlingar för vård och omsorg.

Under 2015 är följande temadagar planerade: administrativa arbetsplatser inom vården, helhetslösningar för framtidens operationsmiljöer, kunskapsöverföring mellan vårdprojekt, flexibilitet och generalitet i vårdbyggnader.

Saga Karlsson

Saga Karlsson och Lena Lundberg visade sina pågående forsknings- projekt.

Hon ställer frågan – står valet mellan cellkontor och öppet landskap? Hur används de administrativa ytorna egentligen?

En forskning visar att av en läkares arbetsdag används 40% av tiden till patientarbete och nästan lika mycket, 37% till patientrelaterat administrativt arbete. Följdfrågan blir, vilka typer av administrativa arbetsplatser behöver vi för framtiden? Ett fungerande kontor baseras på kontorsdesign – organisation och IT-lösningar.

Vid en ”följestudie” på Sahlgrenska visade att genomsnittligt använder vårdpersonal mellan 51% och 79% av sin arbetstid till administrativt arbete.

Några synpunkter från de intervjuade var: ”Det är bättre med små expeditioner för några få rum på en avdelning än med en stor samlad expedition till en hel avdelning. Små expeditioner är tystare, jag kan ringa samtal utan att bli störd. Det finns en möjlighet att journalföra i lugn och ro och ”Jag är mycket effektivare om jag får beta av saker i lugn och ro” och slutligen ”Det är viktigt att alla teamexpeditioner är identiska, teamen varierar och då är det viktigt för personalen att lätta hitta allt de behöver. Ibland kan det räcka att ett papper är felvänt för att någon inte hittar det som de behöver, då går de till en annan expedition för att hämta. Det tar tid. Det vill vi undvika.”

Generell kontorsforskning säger att fördelarna med cellkontor är: temperatur, ventilation och belysning, avskildhet och tystnad, ljudmässig- och visuell sekretess och att nackdelarna är dålig gemenskap och att lösningen är ytkrävande.

2-3 personers kontor främjar samarbete men har brister i temperatur, ventilation, belysning och sekretess.

Ett litet landskapskontor för 4-9 personer har god gemenskap och problem med upplevd generell hälsa och sjukfrånvaro. Mellanstora och stora landskap saknar positiva egenskaper.

Kombikontoret anses främja samarbete och flexikontoret upplevs ha låg upplevd sjukfrånvaro, bra gemenskap och god kommunikation.

Fördelen med ett aktivitetsbaserat flexikontor är enligt de intervjuade att egenkontrollen är god.

Grönska, dagsljus och naturutblick var positivt och främjade prestationer.

Utredningen konstaterar att: Behovet av bra administrativa arbetsplatser är mycket stort. Förslag: Lägg samma ambitionsnivå för planering av administrativa arbetsplatser som vårdens övriga lokaler. Låt behovsbeskrivningen ingå i samma differentierade funktionsplanering och analys- process (t.ex. arbetsprocesser, interna flöden, bemanningsstrukturer...) som övriga vårdlokaler.

Vidare konstateras att: Administrativa arbetsplatser i det direkta vårdarbetet behöver utvecklas. Förslag: Vårdnära administrativa arbetsplatser i det direkta vårdarbetet behöver göras mer tillgängliga, differentierade och samarbetsbefrämjande.

Och slutligen: Administrativa arbetsplatser bör utformas aktivitetsbaserat och behovsstyrt liksom vårdens övriga lokaler. Förslag: Inför ett förändrat förhållningssätt där även de administrativa arbetsplatserna utformas aktivitetsbaserat och behovsstyrt. I rapporten kallas dessa behovsstyrda, administrativa arbetsplatser för vården.

Lena Lundberg redovisade Program för Teknisk standard (PTS) verksamhet med visionen:  PTS är ett stöd i lokalförsörjnings- processen i syfte att på ett effektivt sätt kvalitetssäkra och ständigt förbättra leveransen av ändamålsenliga och långsiktigt hållbara lokaler.

PTS uppgift är att kvalitetssäkra och ständigt förbättra leveransen av ändamålsenliga och långsiktigt hållbara lokaler: lägsta godtagbara standard på lokaler för att hälso- och sjukvårdshuvudmännen, effektivt och hållbart ska kunna möta samhällets behov av vård för dagens och framtida vårdtagare. Detta gäller i första hand för långsiktiga investeringar (över 30 år) Vid ombyggnader med kortare varaktighet görs lämpliga avsteg

isabell Fridh

Efter lunch redovisade Isabell Fridh sin forskning inom ”Vårdmiljö, vård och omvårdnad vid livets slut inom intensivvård”. En person klassificeras som intensivvårdspatient när det föreligger hotande eller manifest akut svikt i en eller flera vitala funktioner. Tillståndet skall vara potentiellt reversibelt (eller möjligt att åtgärda med transplantation) och vårdbehovet skall inte kunna tillgodoses på lägre vårdnivå.

Isabell har intervjuat närstående och en röst sa: ”För att uttrycka det väldigt krasst, jag kom in med en levande människa och jag kom ut med en påse med kläder”

Vad utmärker döendet inom akutsjukvård: Det är oftast föranlett av akut skada eller sjukdom, ingen förberedelse, patienten sällan delaktig i beslut, fokus i vården är att rädda liv och att sjukhusmiljön är inte anpassad för vård i livets slut – saknar familjeperspektiv

Närstående till intensivvårdspatienter riskerar att utveckla: panic disorder, posttraumatisk stress disorder, complicated grief.

Faktorer associerade med närståendes missnöje med intensivvård innefattar: upplevd kompetens, deltagande och vårdande från personalen, hur kompetent information ges. Man är missnöjd med hur beslutsprocessen (val av behandlingsstrategi) genomförs.

De närståendes behov är att: bli försäkrade om att den anhörige får bästa tänkbara vård, att få information och att få vara nära.

Petra Block och Anders Danoe

Dagen avslutades med att Paula Block Philipsen och Anders Danoe rapporterade om ett av de nya sjukhusprojekten i Danmark, ”Nytt Odense universitetssjukhus” Danmark fick 2007 en ny regionindelning i fem regioner med varsitt nytt supersjukhus. Utmaningar är: oprövade lösningar, oprövad teknik, radikal minskning av sängplatser, radikal centralisering av högspecialiserad vård, omvänd befolkningspyramid, brist på kompetent personal

Möjligheterna är: patientcentrerad vård, bättre vårdmiljö, fler "varma händer" och färre "kalla händer" (maskiner, robotar etc.), bättre arbetsmiljö, bättre kontroll på resurser.

Ett antal koncept är mycket väl studerade som: kommunikationszoner, separation av personflöden, klinisk huvudstruktur, materialflöden med ”miniload” automatiska hissar som gör avdelningsförråd överflödiga. Vidare möjliggör den valda strukturen goda utbyggnadsmöjligheter.